Blue Mountains

6.25 klev vi upp imorse och tog med vara ryggsackar mot nya aventyr… Bussen som vi satte oss i skulle ta oss till Blue Mountains. Varan busschuffor sag ut och betedde sig exakt som Crocodile Dundee, detta sjalvklart till varan stora fortjusan! Pa vagen dit berattade han om hur Australien hittades och till sist hur blue mountains hittades. Valdigt intressant visade sig detta vara. Jag som egentligen inte ar nagot fan av historia tog verkligen at mig av det denna markliga man berattade for oss. Blue Mountains kallas Blue Mountains just for att pa langt hall ser det ut som blaa berg, detta darfor att det vaxer gott om eucalyptus dar och just oljan fran dessa trad bringar fram den blaa fargen.

Till sist kom vi fram och det var en riktigt varm dag som motte oss nar vi klev ur bussen.

Varan guide (som for ovrigt kallades for Smokey) gick igenom safety for oss… Och detta visade sig vara ratt spannande… Vi skulle ga ut och ga i denna enorma regnskog bland bergen dar det finns rikligt av varldens farligaste spindel fanns, som om inte det vore nog fanns aven varldens farligaste orm… okej… tryggt tankte vi, men da fortsatte guiden beratta att har lever 8 av de 10 farligaste ormarna i hela varlden… och utover den farligaste spindeln i varlden, fanns aven den nast farligaste spindeln dar nere i buskarna. kandes val inte overdrivet tryggt kanske… Guiden sjalv babblade pa om att han sjalv blivit biten flera ganger och att det tar riktigt lang tid att bli frisk, och han kunde inte poangtera nog hur mycket han hatade ormar!

Well, Lets go then! sa han och log med sin cowboy hatt, praglad med krokidiltander och sitt halsband bestaende av en hajtand (orginellt!).

Ner i skogen vi gick och svettades och tittade pa alla fantastiska vyer och enastaende flora…

Aborginer brukade bo runt omkring i Blue Mountains och pa flera stallen dar vi gick sa var det “hangovers” alltsa ett berg som hangde ut och bildade ett tak mot det som var under. Dar brukade aborginerna bo fick vi lara oss. Smokey talade valdigt gott om aborginer hela tiden, och ganska illa om den vite mannen som bara kom, tog och forstorde…

En valdigt intressant fakta om aborginerna var dock att nar han en gang fragat en aborgin vad de trodde meningen med livet var sa svarade aborginen helt enkelt, “det visste  jag direkt nar jag foddes… Namligen att jag kommer do och pa sa satt aterforenas med jorden.” Ganska harsh och trakigt kan jag val tycka att det later, men inte destu mindre sant for det…

Allt avslutades med ett “tag” som gick uppfor berget, mer eller mindre vertikalt efter att vi gatt hela vagen ner… ganska laskigt, men frackt var det!

Allt som allt har det varit en svettig dag, lang promenad, intressant fakta och fracka vyer… En harlig dag i Oz!